Så var det 1 år sen E föddes. Första barnbarnet i familjen. Det var både kul att vara där men också jobbigt. Alla samlades där för att fira E...men det fick bli utan hans morfar.

Kände mig inte riktigt helt på g när jag var där men man försökte ju vara glad eftersom det var en fin stund. men när tankarna flyger iväg då vet man inte hur man ska stoppa dom, ska man tänka på annat?...

Tänk om pappa ändå fick se hur E ser ut idag...hur livet har blivit för alla oss...

Att E är en liten clown...att han går...och att F och G köpt hus...

Det är svårt att vara glad när man är ledsen

Det är svårt att vara ledsen när man ser en glad liten kille som E

Det är svårt att leva vidare när hjärtat värker

Det är svårt att acceptera verkligheten... Tur att det finns något i kroppen som får än att kämpa vidare...det är tungt nu...riktigt tungt.  

E har precis lärt sig gå...så skönt tycker han att springa runt i blöja!      farmor till vänster och hennes syster. Båda är suuuuper fina människor och är väldigt omtyckta.

E var på bra humör och ville helst pussa alla tjejer...ensam kille på festen då tar man chansen.

E farfar står och njuter av utsikten                          

Hej och god morgon!

Eller själv har jag varit uppe sen 06:00. Stack till G och köpte en spegel till A. Har burit och kämpat =) Hoppas han blir glad för han vet inte om det, tänkte att han skulle få se den via bloggen ! =) Köpte den via blocket av en trevlig gammal dam. ....NU ÄR JAG PANK!! =) Men vad gör man inte för sin sambo som letat efter en sån här spegel i ett år snart

Han vet inte om det här än...Varsågod älskling!!!!!!