Det var länge sen jag skrev

Ber om ursäkt för det.

Men jag har blivit glad över alla samtal och mess när ni frågar hur allt har gått.

Förstår att ni har varit oroliga.

Det är för att vi blev kvar på sjukhuset i 6 dagar

Léon bajsade inte till en början och sen upptäckte dom att dom var tvungna att ge mig blod. Men envis som jag är så tackade jag nej till det.

Mina värden var (är) inte så bra. Har fått Järndropp (än en gång)

Så vi var tvungna att vara kvar. Sen hände det något med mina ögon då jag krystade. Dom fick blåmärken, så jag har stora röda fläckar

(ser inte okej ut)

Som kommer sitta i ett bra tag sa läkaren.

Jag fick remiss till ögonläkaren som gjorde en undersökning.

Allt såg bra ut

så jag får hoppas på att det lägger sig.

Fredagen den 24 juni åkte vi in

Jag blev i gångsatt

Kändes bra att allt var igång

Timmarna gick och jag känner att nu jääääklar börjar det bli allvar

Jag börjar känna smärta

Men det enda barnmorskorna sa då

"Vänta du bara så ska du få se vad smärta är" 

å sant

Jag tänker inte skriva ner hela historien för då ledsnar nog alla på att läsa.

När värkarna väl började komma trodde jag inte att det var sant. Men jag väntade med bedövning tills jag var öppen 5 cm och då var det på gränsen att jag inte orkade leva. Den smärtan???

Hur kan folk säga att man glömmer den?

Jag kommer aldig i hela mitt liv glömma känslan och smärtan.

Vad hade jag gjort utan Adam?

Vad hade jag gjort utan bedövning sista biten

Vad hade jag gjort utan LUSTGASEN???

Som jag hatade, men jag hade inget val dom vägrade ge mig ryggbedövningen innan 5 cm.

Det var en fröjd...i en sekund i allafall

Sen kom det på allvar

Vår lilla son visade sig vara stor....STOR

4620 kg 55cm lång

Han kom ut med hjälp av en sugklocka

Han kom upp på bröstet

Jag tänkte tanken, var är Adam?

Jag kollar mot min höger sida och han gråter

Vi har blivit föräldrar

Han får klippa navelsträngen

Jag hör ljuvmusik....

MEN då var det dags att få ut moderkakan...

Det gick inte

En person satte sig på min vänstra sida och hängde på min mage och alla skrek NUUUUUUUUUU!

Det gick inte

Hörde någon prata om operation

Men just då fick barnmorskan loss den och PLUPP så var den ute.

Innan jag hann säga visa den inte

Så hängde hon upp den i fejjan på mig

KOLLA VAR FIIIIIIIN!

JAG HAR JOBBAT INOM FÖRLOSSNINGAR I MÅNGA MÅNGA ÅR

OCH JAG HAR AAAAAAAALDRIG SÄTT EN SÅN STOR MODERKAKA!

SÅNA HÄR HAR TVILLINGAR SKA DU VETA!

Så där fick jag bekräftat varför jag blev så stor!!

Léon låg på bröstet och Adam och jag pussar varann

Nu börjar livet igen

Samma sekund låg han vid mitt bröst

Inte Adam utan Léon... =)

Och vi ska vara med om vårt första möte

Då reagerar min kropp på allt

Jag spyr

Jag håller i min son som jag aldrig har träffat

samtidigt spyr jag åt höger...

Herregud vilken upplevelse

Tänk att man har en son nu....           Vår lilla algerie har kommit till värden

Au revoir         

Léon föddes

2011-06-25

06:45

Efter 23 timmars slit

Så kom vår son till världen

Vi älskar dig